Hur stort är egentligen Power Meet i Västerås?

Text och foto: © Hannu Andersson.

Arrangörerna av Power Meet i Västerås ( läs mer om Power Meet här ) brukar hävda att det är ett av de största bilevenemangen i världen. Hur står det egentligen till med det påståendet, är den relativt lilla svenska staden Västerås värd för ett så internationellt sett stort veteranbilsmöte? För att få svar på frågan så besökte jag ett liknande evenemang i USA, nämligen MSRAs "Back to the 50's weekend" som anses vara det största bilmötet i mellanvästern, och det näst största mötet inom USA.

"Back to the 50's weekend" är redan en långvarig tradition vid midsommartid i Saint Paul, Minnesota (30:de årgången av mötet hölls år 2002). Saint Paul ligger i hjärtat av Amerikas svenskbygd, men på "Back to the 50's weekend" är det bara stora amerikanska bilar som gäller, precis som på Power Meet i Västerås. I Saint Paul så räknar man med att lite drygt   10 000 bilar deltar varje år, ungefär samma mängd som besöker Västerås. Utan större tvekan kan man alltså säga att Power Meet i Västerås är ett av de största bilmötena i världen. De västeråsare som uppskattar detta bilevenemang i sin stad kan alltså känna sig en smula stolta!

Skillnader och likheter

Vilka är då likheterna och skillnaderna mellan mötena i Saint Paul respektive Västerås? Det är främst fyra saker som skiljer. För det första så hålls mötet i Saint Paul på Minnesota State Fairgrounds, ett slags kombinerat mässområde/nöjespark, där miljön är stadsliknande. Man vandrar runt bland bilarna på gator kantade av låga hus. Det känns som en liten stad i en konstgjord 50-talsvärld, lite Disneyland-aktigt. Det är mycket bilar och folk och ganska trångt om utrymme, inte öppen vidd som på Johannisbergs gräsbevuxna flygplats. I Västerås spelar även cruisingen längs Sjöhagsvägen stor roll för hur man upplever mötet, i Saint Paul ser man majoriteten av bilarna parkerade på mässområdet snarare än i faktisk trafik.

Den andra stora skillnaden är kvalitén på bilarna. I Västerås kan man se allt från helrenoverade underverk till nätt och jämnt rullande skrothögar, men i Saint Paul är så gott som varje deltagande bil i perfekt skick med blänkande lack och fin inredning. Värdet av fordonen på "Back to the 50's weekend" uppgår till enorma belopp, och som besökare blir man verkligen tagen av all den tid, möda och de pengar som ligger bakom det man ser omkring sig.

Den tredje stora skillnaden mellan Power Meet och &Back to the 50's weekend" är alkoholen. I USA är det nyktert, helnyktert, medan Västeråsmötet är en tämligen våt tillställning med stort polispådrag. Publiken och bilägarna i Saint Paul är lugna medelålders till största delen och ölburkarna lyser med sin frånvaro, liksom polisen. Trots det så är båda evenemangen familje- och folkfester, var och en på sitt sätt. Personligen så saknar jag det skämtsamt uppkäftiga röjet från Power Meet när jag vandrar runt på mässområdet i Saint Paul, men samtidigt så uppskattar jag lugnet och den goda ordningen och klassen på bilarna. Det är svårt att få den ekvationen att gå ihop…

Den fjärde skillnaden, slutligen, är renhållningen. På mötet i Minneapolis är det rent och snyggt, medan Sjöhagsvägen i Västerås kan vara en ganska deprimerande upplevelse. Nykterheten bidrar förstås till den bättre situationen i Minneapolis, men trots det så utfaller en jämförelse inte till Västerås fördel när det gäller att skapa en trivsam miljö för ett stort turistevenemang.

Största likheten mellan mötena är att det är ett stort folkvimmel och trivsam stämning på båda platserna, trots de ganska olika förutsättningarna.

På båda platser finns det kringarrangemang. I Västerås består dessa huvudsakligen av matförsäljningen utefter Sjöhagsvägen samt flyguppvisningen som brukar hållas på Johannisberg. I Saint Paul gör man mer för trivseln och ordnar 50-talsinspirerade danskvällar för mötesdeltagarna, samt spel och lekar för både vuxna och barn. Särskilt rolig tycker jag barnens "Pedal tractor pull" är - barnen får dra en vikt så långt de orkar med en trampbilstraktor.

Andra attraktioner på "Back to the 50's weekend" i Saint Paul är ett swap meet, en bilauktion, en hantverksmässa där man kan handla allt från lapptäcken till mjuka djur - samt mängder av 50-tals- och bilprylar förstås. För den som vill shoppa loss riktigt ordentligt finns en skyttelbuss till Mall of America, världens största shoppinggalleria.

Slutligen så kan sägas att "Back to the 50's weekend" tar över stan rätt mycket på samma sätt som Power Meet tar över Västerås för en helg. Överallt ser man gamla bilar, de står parkerade utanför motellen, de kryssar runt på stan och sätter sin prägel på gatulivet. Saint Paul och det intilliggande Minneapolis har dock en samlad befolkning på 4-5 miljoner människor, så de antika bilarna försvinner mer i mängden än vad de gör i lilla Västerås. Man ser inte heller folk sitta utefter vägarna för att se på bilarna som de gör längs cruisingrundan i Västerås, men på mässområdet sitter amerikanarna i vilstolar och kollar in bilar ungefär på samma sätt som i Västerås.

MSRA

MSRA, som arrangerar "Back to the 50's weekend", står för Minnesota Street Rod Association. Det är en organisation som grundades 1968 av ett dussin "street rodders" som möttes på Porkys klassiska drive-in-restaurang på University Avenue i Saint Paul (restaurangen grundades 1953 och finns ännu kvar och är en given mötesplats för alla de som är ute och cruisar på stan under "Back to the 50's weekend"). Organisationen har sedan dess vuxit till 12 000 familjemedlemskap, huvudsakligen med medlemmar i Minnesota, men med närvaro i varje delstat i USA och även internationellt. Allt arbete inom organisationen sker på volontärbasis.

För mer information om MSRA,
besök deras webbsajt: www.msra.com

Text och foto: © Hannu Andersson.